Lördag morgon, och jag borde redan vara på väg upp till familjen i bergen, men jag är trött och ofokuserad.

Jag läser existensialistiska filosofer, och börjar se männsikan som ett löfte om något. Ett löfte som kan införlivas eller brytas. Ett löfte som ger hopp eller besvikelse. Just nu blir jag mest besviken.

Kanske bara trött.