Blog Image

m/s Tripitaka

Tänka och skriva

home

Romani i svenskan

Dagsedlar Posted on Sun, August 29, 2010 20:11:08

Frankrike, Danmark och flera andra EU-länder har varit otroligt pinsamma i sommar. Stick i stäv med EU’s grundtanke (som vi ju betalar så många miljarder för varje år) så har man utvisat människor på grund av att de är romer eller resande. Det är hög tid att vi börjar ifrågasätta de spridda fördomarna om romer och även att vi lär oss mer om vår gemensamma historia.   

För en tid sedan hjälpte jag en dansk med att förstå en text på svenska. Han hade ovanligt stora problem att förstå dialogen som var skriven på, ett för mig, helt vanligt talspråk.

Orsaken till hans problem var att den var skriven med många av våra svenska låneord från romani. 

Föreställ dig någon svensk film som utspelas på 1900-talet eller ett sportreferat utan några av dessa ord, det skulle vara svårt att klara sig utan. Vi ska vara mycket tacksamma för den språk gåva som Sverige har fått från de resande.

Här är några exempel på ord som vi fått från romani. Vissa ord har kommit direkt från de resandes språk, men andra är låneord som de tagit med sig på vägen och sedan givit till oss. 

Bang (dum, korkad)

Barr (hår)

Bast (år)

Bira (Öl)

Blatte (invandrare)

Dabbas (Slåss)

Ding (tokig)

Fubbick (tok)

Gullig (söt, mysig)

Gänga (ha sex)

Hispa (sjukhus, mentalsjukhus)

Häck (polisstation)

Jidder (Struntprat, tjafs)

Juvel (kvinna)

Jycke (hund)

Kamma (som att kamma hem)

Kinesa (sova över hos någon)

Kirra (Fixa)

Klämma (käka)

Kova (pengar “Tjäna storkovan”)

Kurr (Bråk)

Lajbans (roligt)

Lattjo (kul, trevlig)

Lax (tusenkronorsedel)

Mack (Bensinstation)

Macka (Smörgås)

Mucka (Rycka ut från tjänstgöring)

Muddra (råna)

Mula (döda)

Nasa (sälja)

Nobba (säga nej till)

Paj (trasig)

Palla (knycka frukt)

Pava (flaska)

Spiror (ben)

Pjuck (skor)

Pröjsa (betala)

Pucko (dum, korkad)

Puffra (pistol)

Svenne (svensk)

Tjabo  (grabb, kamrat)

Tjalla (skvallra)

Tjall (fel, krångel)

Tjej (flicka)

Tji (ingenting “Tji fick du!”)

Tjåla (stjäla)

Tuttar (kvinnobröst)

Vischan (landsbygden)

(Några exempel från den intressanta boken Romani i svenskan av Gerd Carling)



Fuglefjella

Dagsedlar Posted on Wed, August 25, 2010 16:28:35

Jag läste en rolig sak i en turistbroschyr om Svalbard. Fugefjella beskrevs som “vara mäktigt som en katedral”. Det är ovanligt fåfängt eller en kraftig underdrift.

Vad är det som gör en katedral mäktig? Dess ålder? Dimensioner? Dess förfinade strukturer eller den idé om det gudomliga skaparen?

Eftersom Fuglefjella är minst tre gånger högre en ex Kölnerdomen, 60 millioner år äldre, 10 gånger längre och uppbygt av oräknerliga lager av växlande miljöers avlagringar och dess fossila spår av millionertals organismer, så vore det mer passande att då man häpnar inför en katedral beskriva dem som mäktig som Fuglefjella.



Flygplan

Dagsedlar Posted on Sun, March 21, 2010 14:34:59

Bror och syster som bor på gatan utanför nationalteatern i Ghana är väldigt intresserade av flygplan. Hur stora de är, hur de ser ut innuti, hur de fungerar. Finns de i olka färger? Flyger de till olika ställen? Kan man sova i flygplan?

När min avresa från Ghana kom närmare, så blev flygplansfrågorna mer konkreta. Vilket flyplan skulle jag åka i? Jag visade youtube filmer på start och landning, och ungarna immiterade kommunikationen mellan pilot och flygledare.

Flygplan har verkligen gjort något otroligt med mänskligheten. Ekonomin skulle kunna var global utan flygplan, det var den redan under Kongofristatens dagar, men känslan av att dela samma jord har blivet mycket mer greppbar om man på minder än ett dygn kan nå nästan hela jorden.

Hur många har chansen? Kommer ungarna på gatan utanför teatern få flyga med flygplan i framtiden?

-Helt säkert. De kommer att vara piloterna.



Europa

Dagsedlar Posted on Fri, March 19, 2010 15:09:25

Jag kan bli så otroligt besviken på Europa. Hur kommer det sig att vi, med all vår utbildning och alla våra pengar inte klarar av att sköta vårt rum i världen bättre?



Vattensäljare

Dagsedlar Posted on Wed, February 24, 2010 10:06:12

I går satt jag på en buss på väg till järnmarkanden. Jag mådde ganska risigt, kändes som om jag höll på att bli sjuk och fick yrsel. Tidiga tecken på vätskebrist. Jag spanade ut genom rutan efter vattensäljare, de brukar vara överallt. Alltid när man är törstig så finns det en vattensäljare redo med ljumna vattenpåsar för 500 cedis (25 öre). Det var en ovanligt varm dag, till och med för att vara i Ghana.

Vattenförsäljaren är ofta ett barn, mellan fem och tio år. De går sällan i skolan och har svårt att ge rätt växel tillbaks på en 5000 cedissedel. På huvudet bär de ofta 20-30 påsar vatten, vilket motsvarar 10-15kg. När det är som varmast, säljer vatten som bäst och det är då de springer mest mellan bilarna på motorvägen och i trängseln på marknaden. För varje såld vattenpåse tjänar försäljaren ca 100 cedis (5 öre), något som går oavkortat till mat. Mat för en dag kostar ca 3 kronor, och då ingår inte många protiner.

I går var det som om alla vattensäljare var försvunna, jag såg bara ryggtavlan på några av dem. Jag ropade, men ingen hörde och jag blev tröttare och tröttare och mådde sämre och sämre. Jag kände någon slags panik komma.

Det blev väldigt tydligt vilka det är som håller Ghana, och världsekonomin igång. Om inga barn (som borde leka och vara i skolan) bar runt med vattenpåsar, så skulle kaffet inte bli plockat, oljan inte uppumpad, guldet inte brutit, containerna inte lastade och teaterföreställningarna skulle inte spela.

Till slut kom en flicka i tolvårsåldern fram till bussen, och jag köpte två liter som jag drack på några sekunder. Svettningen kom tillbaka på några minuter, den bittra smaken i munnen försvann och mina tankar blev klarare.

För tio år sedan i öknen i Mali, var det mer kritiskt. Jag var ensam på en stig på väg mot Nigerfloden. Jag hade missbedömt avståndet och tiden, och allt mitt vatten var sedan länge slut. Vätskebristen hade gett mig alla varningssignaler, de artiga, de tydliga och de desperata, och nu började systemet klappa ihop. Jag svimmade flera gånger och det var omöjligt att tänka eller orientera sig. Jag blev osäker på varifrån jag kom och vart jag skulle gå. Till slut satte jag mig på marken och tänkte att jag skulle vänta på nästa regn som skulle fylla hela dalen med klart källvatten. Då kom en liten kille, med en hink vatten som han måste ha burit i flera timmar, samma väg som jag kommit. Jag frågade på franska (eller var det svenska?) om han hade vatten som jag kunde få köpa, men killen förstod inte. Han bara räckte fram hinken och jag drack flera liter. Han fyllde sedan upp min tomma flaska, sa något vänligt på bambara, vände sig om och gick tillbaks. Jag vet inte om jag ens hann säga tack.

En tioårig grabb i Mali räddade mitt liv, och jag är evigt tacksam.



Premiär

Dagsedlar Posted on Fri, February 19, 2010 10:22:55

Börjar gå mot preimär med Cinderama, ca två veckor kvar. Ännu har vi ingen teknik, ingen scen, genomdragen är halvfärdiga, kostymen funkar inte, sminket strular, skådespelare krisar som vanligt… Ändå är jag inte alls orolig. Det kommer att bli teater, det kan säkert bli riktigt bra. Jag vet att vi kommer att jobba ihjäl oss sista veckorna, och både ghanianer och teaterjobbare är magiker, vi kommer att fixa det.

Mer orolig är jag för allt det jag försummat. Min utbildning, med ännu en missad termin, mina vänner i Kumasi, Oboasi, Tema. Alla som jag inte hälsat på fast jag varit i landet i över tre månader. Skolbarnen som jag svikit. Varför väljer jag jobbet först när tiden inte räcker till? Vännerna och familjen är ju viktigare, men någon pliktmedveten Luther tvingar mig att jobba istället för att leva.

Lyckligtvis har jag fina arbetskamrater, så jag har nya vänner omkring mig.



Bistånd

Dagsedlar Posted on Mon, February 15, 2010 12:11:26

Det är svårt att hjälpa. Välgörenhet är ett sätt att utöva makt. Mottagaren av bistånd är prisgiven åt givaren, och kan om möjligt göra ännu mindre för att ta kontroll över sitt liv.

Eftersom jag är rik och europe så är jag oftast givaren och jag utövar makt. Genom min välgörenhet bestämmer jag över andra människor, var de ska bo, vad de ska äta, vilken slags mediciner de ska ta, hur de ska ta hand om sina barn. Har jag rätt till det? Är min tolkning över sakernas tillstånd korrekt? Om jag ger en fattig kvinna en tjuga, så kanske det bästa för henne i hennes verkligeht är att ge den vidare till sin präst som ska be för henne. Jag resonerar att det vore bättre om hon köpte mat till sina barn, eller kanske kläder åt sig själv, men i hennes värld ger en korrumperad präst mer tröst och livsinehåll.

Det är svårt att förhålla sig till orättvisorna i världen.



Borde sticka

Dagsedlar Posted on Sat, February 13, 2010 08:49:02

Lördag morgon, och jag borde redan vara på väg upp till familjen i bergen, men jag är trött och ofokuserad.

Jag läser existensialistiska filosofer, och börjar se männsikan som ett löfte om något. Ett löfte som kan införlivas eller brytas. Ett löfte som ger hopp eller besvikelse. Just nu blir jag mest besviken.

Kanske bara trött.



Next »